Pressmeddelande -
Fler passagerare men färre anlöp i utrikes färjetrafik i början av 2023
Under första kvartalet 2023 var det totala antalet passagerare i svenska hamnar 4,1 miljoner. Det är en ökning från 3,4 miljoner passagerare samma kvartal 2022. Passagerartrafiken till och från de finska hamnarna bidrog mest till den totala ökningen. Det visar ny preliminär officiell statistik från Trafikanalys.
- Vi ser att färjetrafiken till och från utländska hamnar fortsatt återhämtar det passagerarbortfall som vi såg i början av pandemin. Resandet ligger dock fortfarande drygt 15 procent under nivåerna innan pandemin. Däremot har trafiken minskat och antalet fartygsanlöp har blivit något färre under första kvartalet jämfört med samma kvartal 2022, vilket tyder på att fartygen tar något fler passagerare i genomsnitt, säger Björn Tano, statistiker på Trafikanalys.
Antal passagerare i utrikes trafik har ökat, från 3,0 miljoner till 3,7 miljoner passagerare jämfört med samma kvartal förra året. Trafiken till och från de finska hamnarna bidrog till nästan halva ökningen med närmare 400 000 fler resenärer. Näst mest bidrog Öresundstrafiken med drygt 200 000 fler passagerare än motsvarande kvartal 2022. Alla jämförelser nedan görs med samma kvartal föregående år.
Trots fler passagerare i hamnarna har antal fartygsanlöp med passagerare minskat något till och från Sverige i utrikes trafik, det betyder att beläggningen i form av antal passagerare per fartyg totalt ökat tydligt jämfört med kvartal 1 2022. Antal ankommande fartygsanslöp minskade från 10 850 till 10 560 medan antal inresta passagerare ökade från 1,59 miljoner till 1,92 miljoner. Motsvarande antal i andra riktningen, det vill säga från Sverige, gick från 10 830 avgångna fartyg till 10 540 samt från 1,46 miljoner passagerare till 1,82 miljoner.
Antal passagerare i inrikes trafik, dvs. främst trafik till och från Gotland, minskade med 4 procent, från 351 000 passagerare till 336 000 passagerare i hamnarna.
Total mängd lossade och lastade varor i svenska hamnar minskade, från knappt 43,7 tilldrygt 41,7 miljoner ton.
I de svenska hamnarna är det är fortsatt mer gods som ankommer från utrikes hamn för import till Sverige än vad som avgår från Sverige till utrikes hamn för export. Lossat (ankommande) gods från utrikes hamn sjönk med 5 procent till 19,4 miljoner ton, medan mängden lastat (avgående) gods till utrikes hamn sjönk med 2 procent, från 17 miljoner till drygt 16,6 miljoner ton. Lossat inrikes gods minskade med 16 procent, från 3,4 miljoner ton gods till 2,9 miljoner ton. Främst var det varugruppen jord, sten, grus och sand som bidrog till minskningen, gruppen minskade från 0,58 miljoner ton till 0,14 miljoner ton, se figur nedan.
Figur. Fem senaste kvartalens inrikes lossat gods av jord, sten, grus och sand. 1 000-tals ton.
I statistiken ingår samtliga svenska hamnar med fartyg som har bruttodräktighet om minst 20, som anlöper i kommersiell trafik; för att lasta/lossa gods eller lämna/hämta passagerare. Inrikes gods och passagerare räknas två gånger i redovisad statistik, detta för att mäta den totala aktiviteten i hamnarna. Passagerare på kryssningsfartyg ingår.
På grund av säsongsvariationer under året redovisas ökningar och minskningar som förändringar jämfört med samma kvartal föregående år, och därmed inte med föregående kvartal.
På Trafikanalys webbplats finns den samlade officiella statistiken, www.trafa.se/sjofart/sjotrafik.
Denna statistik ingår i Sveriges officiella statistik (SOS) och Trafikanalys är statistikansvarig myndighet inom området transporter och kommunikationer. Trafikanalys analyserar och utvärderar svensk transportpolitik och ansvarar för den officiella statistiken.
Ytterligare information
Henrik Petterson, 010-414 42 18, e-post: henrik.petterson@trafa.se
Björn Tano, 010-414 42 28, e-post: bjorn.tano@trafa.se
Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation publiceras.
Ämnen
Kategorier
Myndigheten Trafikanalys analyserar och utvärderar svensk transportpolitik och ansvarar för den officiella statistiken på transportområdet. Trafikanalys tar också fram kunskapsunderlag till transportpolitiska beslutsfattare och arbetar för en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet.
