Transportsektorn kan nå klimatmål men fler styrmedel krävs

Målet att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till 2030 kan nås - men det är angeläget att beslutade styrmedel bibehålls och kompletteras med nya för att göra omställningen robust och långsiktig hållbar. Det konstaterar Trafikanalys som på regeringens uppdrag tillsammans med fem andra myndigheter tagit fram förslag på styrmedel till kommande klimatpolitiska handlingsplan.

- När vi tagit fram våra förslag har vi utgått från att redan beslutade styrmedel gäller. För att vi ska klara målet till 2030 är det viktigt att beslutet om att pausa höjningen av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 inte öppnar upp för sänkta ambitioner med systemet. Det är också viktigt att den tillfälligt sänkta energiskatten på bensin och diesel inte blir permanent. I annat fall behövs nya styrmedel och vi har inte identifierat några sådana som på kort sikt kan ersätta de befintliga styrmedlen. Det säger Pia Sundbergh som varit projektledare för uppdraget.

Trafikanalys ser ett fortsatt behov av justeringar och ytterligare styrmedel och åtgärder, inte minst i ljuset av målet att nå nollutsläpp från transportsektorn 2045, men också för att målen ska kunna nås på ett mer hållbart, samhällsekonomiskt effektivt och robust sätt. Elektrifieringen av vägtrafiken har en central roll i omställningen: dels främjas energieffektivisering, dels minskar växthusgasutsläppen från trafiken.

Behov av styrmedel finns främst inom tre områden: Ett transporteffektivt samhälle, Hållbara förnybara drivmedel och Energieffektiva fordon, farkoster och fartyg. Att tillämpa styrmedel inom flera områden sprider riskerna om ett område inte utvecklar sig i önskvärd riktning och dessutom finns andra mål och åtaganden som ska nås, till exempel minskning av luftföroreningar.

Dagens reduktionsplikt omfattar bensin, diesel och flygfotogen - vi föreslår att det utreds om bränslen för fler trafikslag ska ingå i systemet. Vi föreslår dessutom att det utreds hur reduktionsplikten bör utvecklas efter 2030 och eventuellt omvandlas till ett utsläppshandelssystem.

För att minska den samhällsekonomiska kostnaden för omställningen är det också viktigt med andra styrmedel som exempelvis stödjer ny infrastruktur, teknikutveckling, produktion av hållbara förnybara drivmedel och förändrad samhällsplanering.

Totalt lämnar Trafikanalys 23 olika förslag inför den kommande klimatpolitiska handlingsplan som regeringen enligt Klimatlagen ska lämna till riksdagen nästa år. Några av förslagen är:

• Underlätta hemmaladdning för boende i bostads- eller hyresrätter.
• Förläng klimatpremien för tunga lastbilar och utred ökad stödnivå.
• Utveckla klimatkraven i den upphandlade Gotlandstrafiken.
• Upphandla hållbart flygbränsle för statens flygtransporter.

Vidare är transporter till sin natur gränsöverskridande och internationella regleringar är därför avgörande för att lyckas med omställningen. Trafikanalys betonar därför vikten av att Sverige är en aktiv och pådrivande aktör i regelutvecklingar såväl inom EU som i andra internationella organ. Det kan påverka möjligheten att nå såväl de nationella som de globala klimatmålen.

I Trafikanalys uppdrag har det inte ingått att lämna förslag inom skatteområdet.

Här hittar du rapporten med Trafikanalys alla förslag för klimatomställningen av transportsektorn.

Kontakt

Pia Sundbergh, projektledare, 010-414 42 33, e-post: pia.sundbergh@trafa.se
Lennart Thörn, biträdande projektledare, 010-414 42 29, e-post: lennart.thorn@trafa.se