​Hittills positiva effekter av svaveldirektivet

Den 1 januari 2015 skärptes kravet på svavelhalten i fartygsbränsle. Två år senare visar Trafikanalys utvärdering att de avsedda positiva effekterna på luftkvaliteten har infriats. Samtidigt har de befarade negativa konsekvenserna för transportmönster och näringsliv på det stora hela uteblivit. Framtida förändringar i bränslepriser och regelverk, liksom fördröjda marknadseffekter, kan dock ännu komma att ge negativa konsekvenser.

Trafikanalys har utvärderat de skärpta svavelkraven 2015 på fartygsbränsle i Östersjön, från 1 till 0,1 procent svavelhalt, alternativt att utsläppen renas i motsvarande grad. Utvärderingen visar att svaveldirektivets effekter har varit i linje med lagstiftarens intentioner. Luftkvaliteten har påtagligt förbättrats i kustnära miljöer i både Nordeuropa och Nordamerika.

Uppmätta lufthalter av svaveldioxid i regionala bakgrundsmiljöer har i flera fall halverats. Lufthalter av sulfat och PM2.5 har sjunkit i storleksordningen tiotals procent. Kostnaderna för Sverige uppskattas till 1,4–1,8 miljarder kronor 2015, varav 200–600 miljoner kronor avser kostnadsökningar för skogs- och metallindustrin.

Det kraftiga prisfallet på råolja och fartygsbränslen 2014–2016 innebar lägre kostnader än befarat. Chockeffekter uteblev. Sjöfarten valde som regel det enklaste sättet att möta de nya kraven, ett skifte från restolja till destillatolja. Inga regionala effekter på sjötransporter har identifieras, varken överflyttning till andra trafikslag, ändrade fartygshastigheter eller rutter. Statistik om företagens ekonomi visar inte heller på några effekter på lönsamhets- och marknadsutvecklingen för Sverige.

Kontroller av svavelhalten i fartygsbränslen och fjärrmätningar av svaveldioxidhalter visar överlag på samstämmiga resultat, drygt 95 procents efterlevnad i EU. För svensk del ökade efterlevnaden efter de skärpta kraven 2015. I Sverige skärptes svavelkontrollerna på fartyg. Andra kontrollåtgärder uteblev, till exempel förändringar av sanktionssystem. Idag resulterar EU-ländernas olika sanktionssystem i varierande påföljder. I Sverige har inga av överträdelserna hittills lett till åtal.

I händelse av prisförändringar på fartygsbränsle, eller andra marknadsförändringar, till exempel det globala taket på 0,5 procent svavelhalt 2020, kommer risker, för bristande efterlevnad, överflyttnings- och konkurrenseffekter, åter att aktualiseras. Det globala taket kommer att leda till större ekonomiska risker och ökat behov av internationell samordning av kontroller och sanktioner.

Här hittar du slutrapporten och tidigare delrapporter i utvärderingen.

För mer information:
Tom Andersson, kvalificerad utredare, 010-414 42 25, e-post: tom.andersson@trafa.se