Hur mycket är vi ute och cyklar?

Hur utvecklas cyklingen i Sverige egentligen? Metoderna för cykelmätningar skiljer sig åt mellan olika kommuner och flödesmätningar som görs är ofta begränsade till starka cykelstråk nära centrum.

Trafikanalys redovisar idag ett regeringsuppdrag där en enhetlig mätmetodik föreslås för att ge en mer heltäckande bild av cyklingen och för att öka jämförbarheten både mellan olika kommuner och mellan kommuner och nationell resvanestatistik.

- Att mäta cykling med god precision är svårt. Resorna är färre och kortare än inom annan trafik och variationen är mycket större beroende på väderlek och årstid, säger Tom Petersen som arbetat med metodutvecklingen på Trafikanalys.

För att beskriva cyklingen behövs två kompletterande metoder. Flödesmätningar som med liten fördröjning visar var cyklingen sker. Resvaneundersökningar som tar längre tid, men som svarar på vem som cyklar, och vilka reseanledningar som ligger bakom.

Den nationella resvaneundersökningen visar att cyklingen sett över en längre tidsperiod är på tillbakagång. Samtidigt rapporterar många kommuner en ökning av cykeltrafiken. En förklaring till dessa skilda bilder kan vara att cyklingen har ökat längs de centralt belägna cykelstråk där de kommunala cykelflödesmätningarna oftast sker, men samtidigt minskat utanför dessa stråk.

Genom att sprida mätpunkter över hela cykelnätet går det att med hjälp av statistiska metoder få en mer rättvisande bild av cykeltrafikens utveckling. Det går också att utforma lokala och regionala resvaneundersökningar så att de blir mer jämförbara med nationell statistik, t.ex. genom att använda åldersintervall så att även barns resor fångas in och att sprida undersökningen över året för att fånga in säsongsvariationer.

I uppdraget har även ingått att diskutera för- och nackdelar med nationella målsättningar för ökad cykling, och att formulera möjliga målsättningar.

- Vår slutsats är att det är den dagliga cyklingen i våra tätorter som har störst potential att bidra till nationella målsättningar för minskad klimatpåverkan, bättre luft i tätorter, stärkt folkhälsa och ökad tillgänglighet. Därför föreslår vi att ett eventuellt nationellt mål för ökad cykling till år 2030 bör fokusera på cyklingen i tätort, säger Anders Brandén Klang som varit projektledare för uppdraget.

Här hittar du hela redovisningen av uppdraget. 

Kontakt:
Anders Brandén Klang, projektledare, 010-414 42 08, e-post: anders.brandenklang@trafa.se
Tom Petersen, utredare, 010-414 42 11, e-post: tom.petersen@trafa.se