Tydligare kriterier för färdtjänsttillstånd föreslås

Trafikanalys föreslår flera förtydliganden av kriterierna för att utfärda tillstånd för färdtjänst. Det betyder potentiellt att fler kan få rätt till färdtjänst i många kommuner jämfört med dagens praxis.

Trafikanalys har på uppdrag av regeringen utrett kriterierna för att få färdtjänsttillstånd och redovisar idag ett antal förslag för att förtydliga dessa kriterier.

- Utgångspunkten i utredningen har varit de mål och intentioner som finns i förarbetena till lagstiftningen, och med våra förslag tror vi att bedömningar om färdtjänsttillstånd kan göras mer i enlighet med dessa, säger Tom Petersen, projektledare.

Både antalet färdtjänsttillstånd och andelen i befolkningen med färdtjänsttillstånd har minskat kraftigt sedan färdtjänstlagens tillkomst. En stor del av minskningen var ursprungligen avsedd, men har sedan fortsatt.

Utredningen visar på stora variationer i hur kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter bedömer funktionshinder. Den praxis som har utvecklats på området kan ha att göra med olika tolkningar av begreppet funktionshinder, en överflyttning av ansvar för färdtjänst från kommuner till regionala kollektivtrafikmyndigheter och oklarheter i lagstiftningen.

Förmågan att självständigt anlita kollektivtrafik ska bedömas

För att bedömningar av färdtjänsttillstånd i högre grad ska ske enligt de ursprungliga syftena föreslår Trafikanalys författningsändringar i tre paragrafer i färdtjänstlagen. Förändringarna ska förtydliga att det är personers förmåga att självständigt anlita befintlig kollektivtrafik som ska bedömas, i bred bemärkelse och i ett hela resan-perspektiv, i varje del av resan, och utan att kräva någon resträning eller ledsagare.

Trafikanalys rapport innehåller också förslag som innebär förtydliganden av hur tillgången till kollektivtrafik bör bedömas geografiskt. Dessutom föreslår Trafikanalys att människors självständiga förmåga att orientera sig i trafiken bör vara en ny bedömningsgrund när det gäller tillstånd för färdtjänst.

Konsekvenser av förslagen

Utredningen räknar hypotetiskt med att andelen tillstånd på sikt skulle kunna återgå till en nivå av färdtjänsttillstånd i landet som rådde under åren 2010–2012, eller cirka 75 000–115 000 fler tillstånd jämfört med idag, i en takt av uppskattningsvis 10 000 fler tillstånd per år.

Uppskattningar av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen pekar på en total kostnadsökning på sikt med uppemot 0,8 till 1,0 miljarder kronor netto efter resenärernas egenavgifter.

- Beroende på dagens tillämpning i färdtjänsten ser utfallet väldigt olika ut för olika kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter, säger Tom Petersen. Det beror också på de politiska ambitionerna och på hur benägna personer kommer att vara att söka färdtjänst.

Här hittar du hela utredningen och förslagen.

Kontakt

Tom Petersen, projektledare, 010-414 42 11, e-post: tom.petersen@trafa.se